Så kan Keltisk diktare användas i en mening
- Ty en diktare ursäktar man ungefär vad som helst.
- Nog för att en diktare kan ha ett slags samvete ; men hans samvete ar av det lösaktigaste slag som finns.
- Skulle inte den älskade Gotthard med tiden bli en stor diktare ?
- Men jag är nu en gång ingen diktare och ville inte heller gärna vara det...
- Att bli diktare.
- Den okände diktare, som uppfann novellen om Hamlet, gjorde hans fader, stjärnherren Örvandel, till kung i Jylland.
- Han hade ju givit sig tusan på att han skulle bli diktare.
- Och du är för resten en sångare och komediant av guds nåde ; men du vill alltså hellre vara diktare.
- Hon älskar en ung officer, som emellertid avskyr sitt mordiska yrke och känner det som sitt verkliga kall att bli diktare...
- Men det har jag ju alls ingen rätt till ; jag är människa och man, och ingen diktare !
- Men vilken vanlig människa - vilken annan än en stor diktare - kunde något så när helskinnad gå igenom vad han gått igenom ?
- Han är vår största diktare efter Gunnar Ekelöf, sade författaren Per Wästberg.
- Tre av våra största diktare har av samtid och eftervärld kommit att uppfattas som psykiskt sjuka.
- Och jag vill inte vara diktare, om jag kan slippa !
- - I så fall, sade han, bör Ture Törne verkligen kunna bli en riktig tusan till diktare med tiden, om han får hållas...
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.